Välkommen till Annika Jägerbrand

Jag och mina medförfattare har publicerat en vetenskaplig artikel i tidskriften Oecologia (med en impact factor på 3,008!).

Det var jätteskönt att äntligen få klar den här artikeln för jag har jobbat väldigt länge med datat och även själva textbearbetningen. Ibland tar det tid också för att reviewers är extremt petiga och skriver mängder av sidor med ändringar (varav en del är exakt motsatta). Att få färdig en vetenskaplig artikel är en lång process där man förhoppningsvis utvecklas och blir bättre på att skriva och i bästa fall kommer till insikt om något bra och positivt om sitt eget arbete. I värsta fall bestämmer man sig för att sluta forska (och det är betydligt vanligare än man tror).

Tyvärr har jag inte rätt att lägga ut artikeln här på internet eftersom tidskriften inte tillåter det men jag har översatt sammanfattningen till svenska. Om någon vill ha den på engelska så kan jag mejla över den.

Titel: Växtsamhällsresponser efter 5 år av simulerade klimatförändringar i ängs- och hedekosystem i subarktisk-alpin miljö (Latnjajaure, Norra Lappland).

På engelska: Plant community responses to 5 years of simulated climate change in meadow and heath ecosystems at a subarctic-alpine site.
Oecologia: DOI 10.1007/s00442-009-1392-z
(GLOBAL CHANGE ECOLOGY - ORIGINAL PAPER)

Författare: Annika K. Jägerbrand, Juha M. Alatalo, Dillon Chrimes och Ulf Molau

Sammanfattning
Genom att höja temperaturen (ökning med cirka 1,5-3°C) och öka näringstillgängligheten (5 g kväve och 5 g fosfor per kvadratmeter) simulerade vi de kommande klimatförändringarna i fjällmiljö i Sverige. Experimentet pågick i 5 år och var upplagt så att vi jämförde före/efter och kontroller/behandling (EFKB) i två olika ekosystem (hed och äng). Effekterna uppmättes genom inventering av frekvenserna av växtarter och deras funktionella grupper. Växtsamhällsresponser till de simulerade klimatförändringarna undersöktes och responserna för de funktionella grupperna studerades i jämförelse med responserna för individuella arter. Näringsökningen, både för sig och i kombination med en förhöjd temperatur, hade den största effekten på artspecifika och samhällsresponser. Den huvudsakliga responsen till ökad näringstillgänglighet var en ökning i gräs och örter medan lövfällande och städsegröna buskar, mossor och lavar minskade.
De två ekosystemen äng och hed visade olika responser till de simulerade klimatförändringarna trots att de befann sig inom samma subarktiska-alpina fjällområde. Örter ökade i respons till den kombinerade behandlingen av förhöjd temperatur och ökad näringstillgänglighet i ängsekosystemet. För de funktionella växtgrupperna uppvisade de flesta arter en liknande respons till behandlingarna men det fanns några undantag, speciellt inom mossor och lavar.
Växtsamhällsstruktur uppvisade tydliga responser typiska för experiment med (EFKB) efter/före och kontroll/behandling design, eftersom frekvensen hos alla växtgrupperna ändrades en aning i alla rutor, inklusive kontrollrutorna. Frekvensen av fjällbjörk (Betula nana) och lavar ökade i behandlingen med förhöjd temperatur liksom i kontrollrutorna i hedekosystemet under experimentets gång. Detta beror antagligen på den observerade uppvärmingen i området som skedde under experimentets utförande.